Funderingar, livsångest och kinamat

Idag har jag funderat en hel del. Haft dödsångest över att jag misslyckat med att i god tid tagit tag i mina studier. Jag måste seriöst börja skärpa mig! Och tillvaron som konstant inneboende i Gävle börjar tära på ens samvete.

Har funderat på helt sjuka saker idag. En hel del av tankekapaciteten har dock varit reserverad för mina studier men tankarna har inte riktigt varit samlade idag. Har svävat ut en hel del.

• I och med att man inte alltid säger riktigt vad man menar, då har ju dom en fruktansvärd fördel. Uppenbart men ändå värt en tanke.
  
  
• Den andra är lite mer filosofisk men ändå riktigt dum i huvudet. Men jag kunde inte slutat tänka på det sedan jag kom på det ikväll. Vad kostar det att trycka pengar?
  
  
• Vem är fattigast i världen? Han som har 0 kr i fickan eller han som har en skatteskuld på 320 miljoner?

Ett litet utdrag från Markus Lunds tankeverksamhet denna dag. Den mindre dramatiska delen.

Ta dig samman, människa!

Nu börjar livskrisen krypa på en.

Har sovit över ett antal föreläsningar och så sent som idag fick jag reda på att min omtenta är redan på lördag. Det ger mig förvisso två dagar att plugga på en tenta som jag absolut inte, under inga omständigheter, aldrig i livet, får misslyckas med. Gud hjälpe mig om jag så gör.

Men historien har visat mer än en gång att denna herre arbetar bäst under press. Och att säga att jag befinner mig i en pressad situation vore en smärre underdrift. Time to shine.

Nu ska jag duscha, packa och åka till Gävle. Sätta mig i högskolan och plugga tills jag blöder från ögonen.

Att döma en bok

Världen är ibland motsägelsefull. Vi lär oss redan innan vi själva når upp till handtaget på skåpdörren att man inte kan döma en bok efter dess inslag. Men efter att ett litet intresse väckts för andras såväl som sitt eget kroppsspråk finner man att det budskap man så tidigt förväntade sig ta för givet inte tycks stämma – man kan tydligen döma en bok efter dess omslag.

HOW TO ANALYZE PEOPLE ON SIGHT

Dagens sanning

I en riktig värld skulle alkohol klassas som ett gift, våld som ett verktyg och kärlek som en sinnessjukdom. Kanske skulle vi vara närmare en utopi?

"Din son var här, han orkade inte vänta. Tack för att du har tvättat hans byxor"

Intressant dag idag.

Vaknade upp och trodde jag skulle ha världens bakfylla hela dagen men det gick över förvånansvärt fort (fast jag var ju trots allt lite halvt vuxen igår och drack måttligt). Kom till Johan bara för att finna att han varken hade TV eller dator hemma. Tog en cigg. Satt mig och läste Moore och snodde en Cola från hans kylskåp. Tog en cigg. Drog ner till tågstationen bara för att inse att jag kommit ner 30 minuter för tidigt. Jag köpte en dricka och en bok som visade sig vara totalt vädelös. Tog en cigg. Satte mig på tåget och insåg att jag klivit i hundskit. Satt och surade hela resan och lyssnade på mina medresenärers konspirationsteorier angående deras bekanta - lätt mer värt än att försöka förstå sig på den där jävla boken. Hoppade av tåget och började gå hem. Gick förbi min kära mor men hon var nere och tvättade och jag orkade inte vänta. Tog en cigg vid fläkten och skrev en fin hälsning på en post-it-lapp. Anländer hemma. Blir deprimerad över att lägenheten ser så jävlig ut.

Jag måste verkligen sluta röka.

Boktips!

Alla borde läsa A History of Love (Svensk titel Kärlekens Historia) av Nicole Krauss.

Den har lärt mig allt jag vet om hur en bok borde vara skriven. Även om titeln avslöjar att den handlar en del om kärlek så stannar det inte där. I  min upplaga av boken är sida efter sida nedklottrad. Meningar och hela sidor är markerade.

Jag har läst boken tre gånger från sida till sida och många gånger tar jag med mig boken bara för att öppna upp den och läsa lösa stycken här och där. Jag har läst många bra böcker efter det är ingen annan jag packar ner när jag ska resa någonstans utifall det skulle falla mig in att vilja läsa någonting ur den.

Jag försöker inte framstå som världens djupast kille men det är en bok alla borde läsa någon gång i sitt liv och de som gjort de som tar mitt råd och efteråt anser att jag har fel tror jag inte blir många.

Prova och återkom med ett utlåtande.

Kaffe

I och med att jag är inne i mitt andra - och förhoppningsvis sista - utbildningsprogram på högskolan har jag insett att alla studiers räddning, alla sena nätters energikälla, alla dåliga dagars motivation är drogen kaffe. Det finns ingenting som är så underskattat som att vakna upp till en kopp svart och varmt kaffe i sällskap med "den sista cigaretten man någonsin kommer att röka".

• Koppar för att komma igång på dagen: 2
• ... för att känna sig motiverad att göra någonting man borde gjort för längesen: 4
• ... att låtsas kunna lyssna på vad dom säger på föreläsningarna: 1 varje rast
• ... att lyssna på vad dom säger på föreläsningarna: 2 varje rast
• ... orka hålla ögonen öppna när man varit vaken hela dagen 1 varje halvtimma

Att dricka för mycket kaffe medför också vissa risker. Fri och obegränsad tillgång till kaffe kan snabbt göra denna vitala drog till en fiende. Jag minns hur jag vid fler än ett tillfälle skulle - som ambitiös lärarstudent - skulle hålla i lektioner med en koffeinhalt långt över vad som är passande. För mycket kaffe gör dig skakig, pratig och hispig. För mycket kaffe gör dig dum i huvudet. Jag tror att tillräckligt många missförstånd och konstiga scenarion har inträffat i mitt liv som kan förklaras med den korta ursäkten "för mycket kaffe...".

Men fortfarande... Kaffe är precis som datorn, wikipedia och lånekortet ett vitalt verktyg i studentens kamp präglat av långdragna och osammanhängande föreläsningar, konstiga uppgifter under tidspress och allmänt dålig studiedisciplin.

Överkontaktbara människa!

"Hej! Jag är Markus. Jag har 300 vänner på Facebook."

Tittar ur ett historiskt men samtidigt personligt perspektiv är det helt sjukt hur man blivit beroende av diverse tekniska apparater.

När jag var liten behövde jag ingen mobiltelefon. Man hälsade impulsivt på sin grannkompis i hopp om att denne skulle vara hemma. Dom behövde inte ens bo särskilt nära förresten, ville man hänga åkte man dit eller ringde ett snabbt telefonsamtal och frågade ifall dom ville "va" (leka).

När jag var liten blev jag tidigt vän med datorn. Våran familj hade skaffade väldigt tidigt dator och där lärde jag mig fort behärska datorn bättre än både mor och far tillsammans - innan jag ens kunde läsa.

När jag gick i sexan fick jag mobiltelefon. På den tiden skickade man inte SMS och hade knappast råd att ringa. Man spelade snake och samlade på telefonnummer ("den som har mest nummer vinner").

När jag gick i lågstadiet kom Internet. I mellanstadiet insåg jag hur användbart det kunde vara. Jag började skicka IM's på ICQ, registrerade mig på Stajlplejs och laddade hem med KaZaa.

Nu är jag 22 år fyllda och blir nervös när jag har lite batteri i mobiltelefonen. Jag kan inte sova om jag inte kollar facebook och det första jag gör när jag vaknar är att logga in för att kolla vad som hänt. Jag har 300 facebookvänner ("mest vänner på facebook när han dör vinner") och en mobil som konstant är på (men på ljudlöst för ironiskt nog blir jag nervös av tanken att det kan ringa när som helst).

Idag har jag inte en tanke på att helt impulsivt bestämma mig för att besöka någon utan att ringa, om jag inte har vägarna förbi.

Sömnig dag stundar

Efter ett grovt misslyckat försök att sova har jag insett att dagen som stundar kommer att bli ännu en kamp att hålla sig medveten, att försöka verka intresserad när allt man tänker på är att lägga sig ner och sluta ögonen.

Har haft Adam & Eva maraton (serien som gick typ 1998 om två personer som är uppenbart värdelösa och allmänt jobbiga - jag hatar dom nu!) med mina kära vänner (kalla oss den intellektuella eliten). Detta följt utav en gemensam promenad till min sovplats.

• Värt att veta. Jag ska bor som nämnt i Bollnäs men spenderar extremt mycket tid hos vänner i Gävle för att kunna vara med på så mycket som möjligt. Jag försöker leta lägenhet men tillsvidare utan framgång.

Tillbaka till sammanfattningen. Vi la oss ner och försökte sova men efter ett tag insåg vi att det inte skulle vara möjligt. Vi bestämde oss - som den obotlige romantikern, i alla fall jag är - att sätta på Hundtricket. Det hela slutade med att min vän somnade och jag råkade hamna på blogger och började rita och skissa.

Ska bli intressant att jobba ikväll. Kommer att vara i mental koma. Får försöka sova lite middag.

Nytt försök & ny design

Desperat försök att fördriva tid genom att designa om min blogg genom att designa om den (grovt förenklat innebär det att jag ändrat lite färger och storlekar).

Har blivit inspirerad att göra ett nytt försök att blogga men framtiden får utvisa exakt hur seriöst mitt "återupptagande" blir men jag tror inte att folks vardag skulle gå sönder om nya inlägg inte kommer varenda dag, månad eller år.